Söndag

Tidig söndagsmorgon – då och nu

Det är en märklig känsla i kroppen just idag, söndag. Tankarna flyger tillbaka till en annan tidig söndagsmorgon här hemma. Det var då min älskade Zoi tog sina sista andetag i min famn.
I morgon har ett helt år gått sedan en av de mest smärtsamma skilsmässor jag någonsin upplevt.

Vi två hängde ihop i vått och torrt under nästan femton trogna år. Många säger säkert: Men ni fick ju fantastiska år ihop! Och ja, det fick vi. Men tomheten blir inte mindre för det.

Mitt i den brutala sorgen blev det ändå ett otroligt vackert avslut. Solen sken in på balkongen, fåglarna kvittrade och världen liksom stannade upp. Ingen biltrafik, inga störande ljud. Bara vi, lilla Zoi, sonen och jag. Vi hade pyntat med blommor och tänt ljus. Där fick hon ligga i sin hundfåtölj med favoritapan bredvid sig. Det var sista gången jag fick se den mjuka lilla kroppen och titta in i de där vackra ögonen.


Men livet har en tendens att rulla vidare, och idag har ljuset kommit tillbaka i form av en ny liten pälskling att älska, lilla bedårande Lucille. Hon är klok, nyfiken, sjövild. I morgon blir hon 9 veckor och har en vikt under 700 gram.

Det är ungefär som ett paket smör, men fyllt med enorma mängder personlighet. Jag skrattar så ofta åt henne. Det spelar absolut ingen roll att hon väcker mig mitt i natten, antingen är hon full av bus, eller så söker hon min trygghet och vill bara vara nära. Tack för att du kom i precis rätt tid, älskade Lucille. 

Nu tar bloggen ett välförtjänt sommaruppehåll, och timingen kunde inte vara bättre. Fotbolls-VM har precis dragit igång och nu sitter jag (och resten av landet) bänkade och laddar inför Sveriges matcher. Lite skrik framför tv:n är precis den energi Sverige  behöver nu.

När fotbollsbubblan har lagt sig i sommar börjar nästa äventyr. I augusti släpps min andra bok i serien om Lydia: "Resan mot Alicante". Min förhoppning? Att boken ska locka ett gäng glada unga pensionärer att packa bilen och dra iväg på en roadtrip genom Europa. Till alla er som har möjligheten säger jag bara: Samla ihop ett gäng och åk! Gör det bara.Ha en underbar sommar och heja Sverige, så hörs vi i augusti!