Söndag

Det är en fantastisk känsla att för första gången på länge sitta på sin egna toalettring. Dessutom njuta av en dusch som funkar. JAG ÄR så lycklig. Det har varit en makaber resa. Först var det en oerhörd stress att inte veta hur och var man skulle bo?  Hur skulle man orka sig igenom detta fasansfulla oljud där stomljud skakar sönder nervcellerna som en blender. 

Ni som följt min blogg minns att jag vara nära ett psykbryt och efter 14 dagar flydde jag fältet till en välsignad granne och vän för att bo där under en månad. Dock fanns det ingen dusch eller fungerande toalett där heller men det var som att komma till himmelriket där mitt nervsystem fick sig en återhämtning. 

När jag kom tillbaka hem igen och passerade vårt badrum som vid det här laget såg ut som ett grått betonghål var det bara att blunda. Det var deprimerande och ångestfyllt. Jag stålsatte mig och tänkte att en dag så... Dagen  kommer att komma även om det där och då kändes som utopi när jag trixade mig runt bland möbler och bråte som nu stod intryckta i vardagsrum och sovrum.

Under tiden som hantverkare byggde och slet, (även elektriker var på plats) visualiserade jag och planerade hur det en dag skulle se ut i badrummet. Jag beställde hem inventarier och hoppades att allt skulle passa och det skulle bli som jag ville ha det. Och simsalabim. Plötsligt skedde allt som genom ett trollslag. 

Det är fortfarande rörigt här hemma men badrummet duger att visas upp. Nu röjer vi resten av lägenheten och har förhoppning om att hinna fira fjärde advent och en god jul. 

💓💓💓