Extra sommarblogg
Hej julisvalka och livet som valpmamma!
Vi har äntligen klivit in i juli och som jag njuter av att det utlovas lite svalare väder. För mig som nybliven valpägare har den värsta högsommarvärmen varit bedrövligt svettig .För tre och en halv vecka sedan flyttade min älskade lilla yorkshireterriervalp hem till oss. Då vägde hon strax över 600 gram, lika liten som ett marsvin, svindlande söt och som en levande liten dockhund!
Idag har hon hunnit bli 11 veckor och vågen klockar in på hela 795 gram. Det ska dock sägas att det krävs en hel del vilt sprattlande ben för att nå den siffran, så vikten får tas med en nypa salt.Har det hänt mycket under de här veckorna? Svaret är ett rungande JA!
Att välkomna ett sådant här litet liv är en enorm omställning. Hela hemmet har fått valpsäkras in i minsta vrå. Jag har skruvat loss sängbenen och byggt sluttande ramper av madrasser och filtar. Sängen förvandlades snabbt till en riddarborg med provisoriska vallgravar. Här fick ingenting vara för djupt eller högt!
I min iver insåg jag nog inte först att det som kändes mjukt och ombonat för mig, ändå var ett jättehopp för en så liten tjej. Min Lucille är nämligen totalt orädd och nyfiken på allt. När hon är i sitt esse är det som att ha en korsning mellan en flipperkula och en duracellkanin i rummet. Tur att hon har en stor yta att leva rövare på i mitt sovrum. Massa mysiga plädar att springa på.
Hon studsar runt som en kalv på grönbete! Just nu kliar det dessutom i tänderna och precis allt ska undersökas med munnen. Mobilladdare och andra spännande sladdar ligger i riskzonen, och framför allt mina egna fingrar.
Det har varit ett mindre detektivarbete att hitta tuggleksaker; allt är antingen för stort eller så tröttnar hon efter två sekunder för att hitta på nästa galna upptåg .Men jisses, vilken stjärna hon är. Lucille kommer att bli världens goaste vovve.
Hon älskar alla hon träffar och tar verkligen hela världen med storm. Hon är helt oemotståndlig och charmar varenda kotte som kommer i hennes väg!
Jag försöker febrilt att fotografera och dokumentera allt, men eftersom hon sällan är still i mer än en mikrosekund blir bilderna oftast som mörka, suddiga fartränder. Men för dig som vill hänga med på resan och se de bilder som faktiskt fastnar på linsen: klicka dig vidare till min systersida och följ Lucilles äventyr vecka för vecka!
När du klickar på länken kommer det stå 404- att sidan inte kunde hittas. Men det är bara att klicka överst på listen, sedan vidare till Valpen Lucille- 2026.
https://www.yorkshireterriern-zoi.se/lilla-lucille/<br>